- SKOTTRÄDSLA -
 

 
Är din hund skotträdd eller skottberörd? Kanske bara ovan vid skottlossning eller andra höga ljud? Det är svårt att veta om en hund har nedärvd eller förvärvad skotträdsla. Hur och varför hunden reagerar vet ofta bara ägaren. Det vanligaste är att en skotträdd hund sannolikt blir så rädd att den flyr från platsen. Den är inte mottaglig för kontakt. Det är mycket svårt, kanske helt omöjligt att skott-träna en skotträdd hund. En hund som är ovan eller bara skottberörd kan fortsätta vad den höll på med efter en liten stund. En hund som ej nämnvärt reagerar kallas skottfast. Hundens hörselintryck är annorlunda än människans. Den har lättare att tåla dova och långsamma ljud som en eller flera sprängningar än det snabba och skarpa ljudet av ett skott. Att det går fort och hunden ej vet eller kan lokalisera var ljudet kommer ifrån har troligen mycket med rädslan att göra. Man bör också tänka på att vissa tider i hundens liv är extra känsliga t.ex. vid skendräktighet och tiden då unghunden blir könsmogen.
 

                            FÖREBYGGANDE TRÄNING
Alla ljud valpen hör under sin uppväxt är viktiga. Den får sin hörsel vid tre veckors ålder och gradvis hör den bättre och bättre. En kull som växer upp på landet respektive en som växer upp i stan har troligen redan från början olika förutsättningar. Träna därför din valp/unghund under hela uppväxttiden med olika överraskande ljud. Du kan själv skapa dessa ljud på olika sätt, men tänk på att du aldrig får visa att du blir rädd eller obehagligt överraskad! Att vi går på trottoaren och det samtidigt kommer en jättestor lastbil till synes rakt mot oss som dessutom låter mycket tänker vi inte ens på - utan vi fortsätter som om det ej var farligt. Detta kan ju för hunden vara konstigt men är naturligtvis jättebra. Bara vi kunde reagera så också de gånger hunden blir rädd eller orolig vid t ex ett smällande eller nåt så ofarligt som en fladdrande parasoll!

 

                                 OBEHAGLIG TRÄNING
Man kan på olika sätt utföra dressyr genom "obehaglig träning" detta är naturligtvis inte att rekommendera men kan ibland fungera. T ex apportinlärning med tvångsmetoden som efter ett tag för hunden är ett lustfyllt uppdrag. Gå den vägen du vill även om det för hunden har obehagliga minnen. Man kanske när man kommit en bit in i träningen, ibland kan tvinga hunden genom att vara sträng och omedelbart därefter belöna den frikostigt!

 
 

                                      MATBLOCKERING
En stressad hund kan inte äta. Inte ens det godaste godis hunden i normala fall gladeligen skulle sluka, tar den vid hög stress. Vid obehaglig träning där du är osäker om du går för fort fram bör du därför hela tiden uppmuntra hunden med godiset. När hunden börjar tveka så vet du att gränsen för dagens träning är nådd. Gå ett steg tillbaka i träningen och ge hunden frikostigt beröm och godis även vid den minsta framgång. Börja om någon vecka senare med att gå tillbaka ytterligare i träningen innan du provar stegring.

 

                  UPPMUNTRA INTE HUNDENS RÄDSLA!
Ofta hör man att hundägare tar med sin hund längst in i badrummet på nyårsafton. Där sitter man alltså tillsammans "darrande och visar varandra rädsla" under tiden som smällandet hörs näst intill ljudlöst. Det är helt fel att på detta sätt dels spä på hundens obehagskänslor för skottljud samtidigt som du visar mycket dåligt ledarskap. Hunden får fog för att den visar sig rädd och kan till och med bli belönad för detta. Undvik inte vägar, andra människor eller ljud och liknande bara för att din hund visar obehag. Det är du som är ledaren. Visa istället att det inte är farligt genom att gå fram själv. Ömka inte din hund när den mesar sig. Det är som att säga : visst är det otäckt?

 
 

                            OLIKA TRÄNINGSMETODER
När det gäller skott träning så är det inte enbart skott ljud som hunden ska träna att uthärda. Allt som är obehagligt för hunden bör tränas upp innan man går till själva skott ljudet. Alla framsteg bör belönas efter att hunden har genomfört momentet. Belöna aldrig tveksamhet. Det finns oändliga sätt att gå framåt på, till exempel:

GODIS - du mutar den matglada hunden allt närmare.

KONKURRENS - en annan hund får göra något roligt som t ex apportering med skott.

NONCHALERINGSMETODEN - Du hör inte och reagerar inte på något sätt.

KOMPIS - En skottfast hund gör oss sällskap.

Det absolut bästa är att hunden från början är van vid höga och plötsliga ljud för att gradvis gå över till skott. Alltid under trevliga former så att den till och med ser fram mot träningen. Variera träningen om det går. Ibland skall ni bara titta på ibland är det apportering eller viltspår som gäller. När du går över till själva skott träningen så börja med knallpulverpistol (som ju hunden kan titta närmare på), gå sedan gradvis över till startpistol, apportkastare eller dylika samt till sist hagelgevär. Prova att träna med nyårssmällare om hunden är mogen för det. All träning ska ske med godmodighet och konsekvens och börja från långt avstånd. Låt det ta den tid hunden behöver.

 

LYCKA TILL!
 
--------------------------------------------------------------------------

 

- FÖRSTA HJÄLPEN - HUNDENS ABC -
 
När du ska hjälpa en hund som är skadad bör du först se till att ni hamnar på ett säkert ställe och att hunden ej har möjlighet att bita dig. Sätt på halsband och ev. lägg en nossäkring. Be andra om hjälp! Ring till veterinär eller åk dit direkt efter första hjälpen!

 

- ANDNING: Se på bröstkorgsrörelse eller nosfläkt alt. håll spegel framför för imma.
Konstgjord andning kan göras med säkert grepp om käken (dra tungan utåt och ta bort lösa föremål ur munnen). Räta ut nacken och gör inblåsning genom hundens nos ca var tredje sekund. Efter 10 – 15 gånger kontrollera om hunden andas.
Fortsätt tills hunden andas eller kommit till veterinär.

HLR (hjärt- och lungräddning). Var om möjligt två personer. Lägg hunden på dess högra sida och sträck försiktigt ut nacken. Sätt händerna på nedre halvan av bröstkorgen vid vänster armbåge. Pressa hårt ca 15 gånger (10–15 mm för små hundar upp till 35-40 mm för stora) ca 2 tryck per sekund och följ upp med 2 inblåsningar däremellan.

- BLÖDNING: Lägg tryckförband på större blödande sår. Om möjligt håll skadad kroppsdel högt. Behåll tryck på artärblödning och transportera till veterinär.

Ta pulsen vid insidan av ljumsken eller vänster framdel av bröstkorg.

- CHOCK: Om hunden andas snabbt och ytligt, har bleka slemhinnor, pulsen svag, kalla öron och tassar och eller vidgande pupiller har den troligen fått en chock och bör få akut vård. Säkra hunden så att den ej kan rusa iväg. Håll om hunden, ge värme genom filt och kroppskontakt och prata lugnande. För hunden till veterinär.

Kvävningsrisk: Då hunden hostar, kväljer, gnuggar ansiktet eller slår med tassarna mot munnen. Den kan också ha utsående ögon i sin kamp att få bort något i halsen.
Dra ut tungan och kontrollera med syn och hand om du kan få bort föremål.
Heimlichmanöver gör du om du ej kan se föremål. Lyft upp hunden upp och ner med hundens rygg mot din mage. Ge hunden fyra stora stötande kramar. Kontrollera och ge därefter tre nosinblåsningar. Fortsätt med ytterligare kramar och inblåsningar.

Magomvridning: Drabbar stora raser oftast efter stor matkonsumtion – åk genast till veterinär! Ett sista försök att rädda hund kan vara att punktera magsäck med kanyl höger sida bakom revbenet.

 

 

Tassbandage: Tvätta sår och lägg steril kompress närmast såret. Lägg bomullssträngar mellan tårna och sen runt hela tassen och därefter gasbinda. Fäst ordentligt med tejp. Ta plastpåse vid utevistelse och byt bandage dagligen. Be sjukvårdare att visa.
Punkterad lunga, föremål (kniv/gren eller liknande) penetrerande kroppen. Låt stora föremål sitta kvar. Täta området. Behandla mot chock. För hunden till veterinär.
Vid benbrott så stabilisera med hjälp av kvist eller tidning, bandage samt om möjligt bär hunden på bår (tex. filt) använd stöd för nacke och rygg.

Förgiftning: Symptom som smärta, kräkning, diarré, svag, sårig runt munnen och ökad salivutsöndring. Försök identifiera giftet! Ge vatten/mjölk eller vid ordination medicinskt kol. Framkalla ej kräkning då symptom kan uppkomma vid gift med syrainnehåll. Skölj hud, päls med mycket vatten.
Bistick – ormbett eller liknande. Läkemedel med kortison som Betapred eller Prednisolon används.
Vid enstaka insektsbett så rengör samt ta bort tagg – håll uppsikt över hunden.
Vid ormbett (främst mot tassen) så håll hunden lugn ge kortison och för till veterinär!

Förfrysning – nerkylning: Ta hunden i lä, vira in i filt. Ge varm dryck, gärna sockerlösning. Värm upp köldskadat områder med handen eller i ljummet vatten. Vanligast är att hunden får kylskador på spenar, pung, öron, tår och svanstipp.

Värmeslag: Kan hunden få av hårt arbete i värme men oftast är de riktigt farliga tillstånden när hunden är inlåst i bil – även vid sval sommarväderlek!
Ta hunden till sval plats, försök få hunden att dricka. Kyl ner hela hunden med svalt vatten i ca 10 minuter eller dess temperatur når ner till 40 grader.
Brännskadad hund bör behandlas mot chock. Skölj brännskada i svalt vatten i minst 10 minuter! Vid elektrisk brännskada kan även kompress med saltlösning skydda.

Hundens temperatur är 38 –39 grader. Använd anustermometer.

Knappa in din akuta veterinärs telefonnummer på din mobil! Ta alltid kontakt med veterinär om du är det minsta osäker på din hunds tillstånd!